Första Morsdag

Idag är det första morsdag som jag får fira som en riktig MAMMA! Hur häftigt är inte det ? Resten av mitt liv ska jag få fira denna dag på riktigt! Ibland slår det mig att Whilton faktiskt är våran, här för att stanna och att jag ska uppfostra han och leva med han för resten av mitt liv. Känns liksom oftast som han bara är till låns, man ska njuta av varje ögonblick för snart är han inte längre kvar, min blir liksom rädd för att knyta sig an till något ifall det snabbt tas ifrån en. Men det är fortfarande svårt och fatta att han faktiskt är våran!! Whilton bjöd på en riktigt tråknatt med mat och pratpaus vid 1.30 och vid 5.30 och vid 6 skickade jag upp Henrik. Antar att han mest var mammasugen så kanske därför han vaknade så pass mycket ;) Annars brukar han sova riktigt bra nu för tiden. Vid 9 som jag faktiskt fick sovmorgon till så stod frukosten serverade med plättar och annat gott ! Vad han kan min son ,haha,( Henrik är ju en klippa!!!) Sen fick jag blommor och ett gäng kexchoklad (haha, finns de något godare? Stora förpackningar med så antar att det fanns en baktanke om att jag skulle dela dom med pappsen Wille? ;) Sen så skulle jag få en försenad present som låg på beställning! Spännande! Vad han kan min son, och vad han har sparat för och köpa allt de där! Gulle! Till en annan rolig sak så är det 1 helt år sen idag vi delade med oss att vi 2 skulle bli 3 ! Mamma fick en kort på morsdag förra året att en liten skruttunge var påväg att komma! Och imorgon blir den lilla skrutten 5 månader! Tiden bara springer iväg! Kommer ihåg hur hon grät Mamma ! Haha. Och idag fick hon fira morsdag som mormor <3 Häftigt det där med vad som bara händer under ett helt år! Är så tacksam att du finns lilla älsklingsgull! Nästa år väntar jag med spänning på alla fina teckningar du ritat och att du hjälper pappa med frukosten! ;)<3
Tänk att jag är din Mamma.. Helt galet!!

Önskan

inatt cirkulerade det tiotusen tankar i min hjärna.. Varför ska de vara så svårt och sova ibland och ibland slocknar man på störtt! Åh om 2 dagar blir vår skatt 5 månader, 5 månader av extra kärlek har vi haft här hemma! Kan ändå inte undgå att säga att jag skulle vilja göra om våran underbara förlossning på vissa sätt ändå. Vi har så alldeles för några kort därifrån och allt gick så snabbt att vi inte ens hann få med kameran då vi inte räknade med att få stanna så våra grejer låg kvar i bilen tills våran lilla grabb var ute i stora världen.. Är väl inte bara vi kan jag gissa som det hänt så för men när man ser folk som haft "planerat" snitt eller förlossningsdag så känns de som man är mer förberred, visst att dom missar själva spänningen som är en sport i sig. Men nästa förlossning skulle jag lätt vilja filma. För att kunna se när jag vill, lustgasen gjorde bara att man "tappat" massa minnen jag gärna skulle velat ha kvar.. ( Om vi nu har den turen att få en nästa gång) Ska försöka lägga upp förlossningsberättelse innan man tappat alldeles för många minnen. Nästa gång skulle jag vilja vara utan den, samtidigt som den var guldvärd vid smärtan men det gör mig ledsen att jag inte kan titta tillbaka på när Henrik klippte navelsträngen eller hur han såg ut alldeles alldeles färsk i den stora världen. Jag önskar så jag kommer få vara med om detta igen. Min skatt. Tiden går för fort och du var bebis så kort stund. Idag är du stora grabben här hemma. Men vad jag älskar att få vara din mamma.. Det är så sjukt häftigt att vad 24 timmar kan göra skillnad på ens liv! Vad jag skulle säga till mig själv nästa gång. NJUT !! Filma!! ( Jag som tillomed hade genomgång med Henrik någon månad innan att såhär funkar systemis, TA MYCKET KORT.. och så ligger den i bilen)..Men allt var ju nytt för han med och världens bästa support var han! Klart han inte har tid att vara fotograf med...
24 timmar efter det här kortet var du här!

Ett år efter världens underbaraste plus.. 1+1=3 <3

I måndags var det ett helt år sen vi plussade. Fick en bekräftelse att längtan skulle bli till verklighet . Ett helt år sen och idag sitter jag här med världens finaste kille som jag ska få dela resten av mitt liv med<3 Herregud vad jag har växt som människa, blivit en mer mognare, vuxnare person och verkligen förstått vad livet är till för, att delas med andra. Den kärlek man känner för sitt barn kommer man nog aldrig kunna förklara för någon annan.. Älskade lilla junnsan( smeknamn din pappa gav dig efter junior.. haha).. Herrejesus vad jag älskar dig whilton! För dig ska jag göra allt och lite till <3 Här kommer ett litet stycke med kryptiska bokstäver, ett inlägg jag skrev för ett helt år sen men som jag aldrig delade med mig utav.. Tänk vad världen är underbar! Så tacksam över allt jag fått uppleva i mitt 22åriga liv. Nu på morsdag är det ett helt år sen vi berättade för familjen att vi skulle få en liten skruttunge <3 Herregud vart tar tiden vägen..? Bästa året i mitt liv <3
jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen, om jag kan tro att det är sant, att drömmar kan bli verkliga och att längtan ska få ett slut. Äntligen ska jag få byta mina två i:n i Mimmi till a:n och bli Mamma.
 
I söndag 11 maj , kom det efterlängtade plusset! Efter så många negativa test och så mycket samtal om min pcos som har gjort mig så ledsen och besviken .. Jag hade redan inställning om att jag kommer få adoptera, och var helt okej med det. Mest ledsen över att jag inte skulle få bära mitt egna barn, att ett barn inte skulle kunna få bli hälften mig, hälften Henrik. Utan att jag kommer få leva med att uppfostra någon annans barn, med med glädje ! Efter att vi köpt Thildy så tvekar jag aldrig. Kan jag känna sånn längtan, kärlek och glädje till våran hund, ett djur. Vad kan jag inte göra för någon annans barn? 
 
Men äntligen , kom det ! Jag trodde väl aldrig det skulle få bli sant. Tog mest testet som en "säkerhetsgrej" eftersom jag var stensäker på att det var min pcos som spökade. Men icke. Så snabbt som kisset nuddat stickan kom dom två strecken! Den känslan, oj vad jag både grät och skrattade åt att det verkligen var sant.Haha, jag hade själv föreställt mig att berätta på ett roligt sätt för henrik, istället springer jag ut ur badrummet (testade på kvällen) med min nerkissade sticka, tjuter och skrattar och viftar med stickan framför hans ögon. Det trodde vi väl aldrig! Men den glädjen är till för att delas, jag har inte ensam skapat ett nytt litet liv som ska växa i mig.  
 
Åh vad jag längtar! Längtar att få dela glädje med våra familjer över detta nya som ska komma, längtar att få känna ett liv inom mig och känna magen växa. Nu vill jag bara hoppas på att allt verkligen kommer gå bra. 1 månad till bara sen är vi redan i vecka 12. En lååång månad .. Hur ska jag hålla mig?  Tänk att vi ska bli föräldrar. Eller det är vi ju redan till våran älskling snutte, men till ett barn. En helt ny värld.
 
Nu hoppas jag innerligt att du vill stanna och finnas kvar i 30 veckor till bara. Vad är 30 veckor när jag trodde jag skulle få vänta en livstid på dig?

Whilton 4 månader <3

Idag blir världens finaste prins 4 månader. Vart har dessa månader tagit vägen?? Min lilla älskling, så glad och nöjd med livet bara man får lite uppmärksamhet och leksaker.Älskar och tugga på allt och alla och skrattar gärna hela tiden. Det är verkligen så häftigt och följa din utveckling här i livet. Vi har små testat lite mat och gröt som verkligen får alla tummar upp då herren här hemma blir arg om de går för slött med skeden.. Så kommer nog bli en glupsk kille, som sin mor ;) Kan fortfarande inte fatta hur häftigt det är att du är här älskling, hälften mig och hälften din pappa. Även om du får oss att vilja gå i taket ibland på nätterna så älskar jag att spendera varenda timme och dag med dig. Min fina. Hur kan man älska någon sååå mycket?? I söndags döptes även min fina, men det får komma i ett eget inlägg! Herregud vad min lilla prins växer !!

RSS 2.0