inatt cirkulerade det tiotusen tankar i min hjärna.. Varför ska de vara så svårt och sova ibland och ibland slocknar man på störtt! Åh om 2 dagar blir vår skatt 5 månader, 5 månader av extra kärlek har vi haft här hemma! Kan ändå inte undgå att säga att jag skulle vilja göra om våran underbara förlossning på vissa sätt ändå. Vi har så alldeles för några kort därifrån och allt gick så snabbt att vi inte ens hann få med kameran då vi inte räknade med att få stanna så våra grejer låg kvar i bilen tills våran lilla grabb var ute i stora världen.. Är väl inte bara vi kan jag gissa som det hänt så för men när man ser folk som haft "planerat" snitt eller förlossningsdag så känns de som man är mer förberred, visst att dom missar själva spänningen som är en sport i sig. Men nästa förlossning skulle jag lätt vilja filma. För att kunna se när jag vill, lustgasen gjorde bara att man "tappat" massa minnen jag gärna skulle velat ha kvar.. ( Om vi nu har den turen att få en nästa gång) Ska försöka lägga upp förlossningsberättelse innan man tappat alldeles för många minnen. Nästa gång skulle jag vilja vara utan den, samtidigt som den var guldvärd vid smärtan men det gör mig ledsen att jag inte kan titta tillbaka på när Henrik klippte navelsträngen eller hur han såg ut alldeles alldeles färsk i den stora världen. Jag önskar så jag kommer få vara med om detta igen. Min skatt. Tiden går för fort och du var bebis så kort stund. Idag är du stora grabben här hemma. Men vad jag älskar att få vara din mamma.. Det är så sjukt häftigt att vad 24 timmar kan göra skillnad på ens liv! Vad jag skulle säga till mig själv nästa gång. NJUT !! Filma!! ( Jag som tillomed hade genomgång med Henrik någon månad innan att såhär funkar systemis, TA MYCKET KORT.. och så ligger den i bilen)..Men allt var ju nytt för han med och världens bästa support var han! Klart han inte har tid att vara fotograf med... 24 timmar efter det här kortet var du här!