Jodå. idag går det bättre. kändes som pest och pina att ta sig till jobbet men tack och lov har man härliga arbetskamrater som förgyller dagen och en sambo som hade städat och fixat maten. men det är så tråkigt att man ibland inte kan visa uppskattning på allt alla gör. för idag kände jag mig tom. och besviken. 

 

Detta år, 2014.

Önskar jag att jag blev mer tacksam, uppskattar det lilla.

Inte bryr mig om allt och alla. Utan kan lägga saker på hyllan och låta det ligga där. ifred. Jag är så trött på att gå runt och älta gammal skit och helt onödiga saker.

Bli mer spontan. Jag måste veta allt och planera minsta lilla timma på dygnet. Då mår jag bäst. Men ibland önskar jag att jag bara kunde dra iväg utan att känna att dagen går till spillo för något annat. Bara åka iväg med mitt hjärta och bara leva i en bubbla. 

Bara uppskatta dom som uppskattar mig. Bara bry mig om dom som bryr sig om mig. Varför i hela friden ska jag lägga energi på någon som suger musten ur mig och stjäl all min energi. Men det gör jag. Och jävligt dumt är det.

 

Kommer jag att göra detta? Om jag gör det, då skulle jag nog må mer toppen än jag gör nu. I detta läge känns det som jag är på botten. Det vet jag egentligen att jag inte är och varför klaga tycker vissa. Men varför inte? 

 

 

Livet på en pinne skulle jag behöva nu. ÅH FÖR SEMSTER ! bara ligga och sola hela dagarna. skulle vara guldvärt nu.