Att börja dagen innan klockan 10 var verkligen inte så dumt. Tänk vad man sover bort livet, men så fort jag går och lägger mig på kvällarna är det de bästa som finns. Min kropp är så trött. Men vi började med en morgonPW jag och vovven. På en hel timme. Skönpromenad med musik. Bara vi.. Mötte inte en människa och ändå kändes livet bra skönt. Att här trivs jag. Det är lugnt, fridfullt, ingen stress och knappt en käft ute och luften är ren.. Jag gick verkligen med rakrygg och tänkte på livet. Sträckte lite på mig , för så kände det som jag var idag. 20 cm längre. På toppen av livet. Ändå väntar jag bara på att livet ska fortsätta. Vi började verkligen med en bra start idag. Men ändå så bara väntar jag på att livet ska börja. Dagarna flyter på, man jobbar, äter, sover och sen samma visa.. Åker hem till något som inte är mitt "hem" för jag äger det inte. Vart börjar livet? När ska vi få vårat? Var är framtiden? 

 

Det var väl givet att solen skulle titta fram så fort vi stängde dörren om oss. Men jag njöt ändå. Livet känns så himla mycket trevligare med lite sol. Man liksom ler lite extra. Får lite extra livsglädje. Och då längtar jag till sommaren. Längtar tills jag får hänga in allt längst in i garderoben, allt tjockt, tungt och varmt och jobbigt. Vill ha lätta, tunna och njutbara plagg och skor. Vintern och jag kommer verkligen inte överns.

 

Idag vankas kalas för resten av släkten. Min Kitchen Aid har gått varm hela veckan, det bjuds på bullar, kladdiga kakor och torra kakor. Länge sen jag bakade såhär mycket hemma. Men njuter ändå inte. Längtar bara tills jag får mitt stora kök och känner mig fri. Och diskmaskin. Att behöva diska all skit för hand efteråt drar ner känslan och det roliga. Man bara vet vad som väntar efter. 

 

Det spelar ingen roll vad jag gör. Ändå går tankar i tusen och jag tänker redan på vad som väntar, inte väntar . Njut av livet, varje minut. Svårt att göra när jag inte riktigt greppar och trivs i verkligheten. 

Ska verkligen försöka ge mig på, postitivt tänkande. Något jag behöver.