Tanken har verkligen slagit mig att göra en låst blogg, skriva dagboksaktigt, för vem skriver jag för? Allt är för min egen skull och ingen annans men kan ändå inte skriva vissa saker man verkligen skulle behöva för att lätta på hjärtat.. I vissa lägen saknar jag verkligen en vän som är i Samma skede som jag i mitt liv, någon att verkligen kunna prata om allt med, men ibland känns allt så fel och tävlingsriktat på något sätt.. Jag har verkligen fina vänner och familj men ibland vill jag kunna prata med någon som förstår och någon som pratar tillbaka, Henrik är verkligen min bästa vän och den som står mig närmst och den jag pratar om allt med, men en tjej hade varit trevligt att kunna prata ut med.. En som verkligen är där för mig i alla lägen. Svårt att hitta sånna vänner nu för tiden. Man vill liksom att någon bryr sig lika mycket som jag bryr mig om dom, hör av sig, finns där. Livet alltså. Vissa lägen kämpar man verkligen . Herregud vad jag skulle behöva semester,! En vecka i solen och bara vara för mig själv. Njuta och lugna ner mig. Det gör ingenting om ni inte förstår , jag behövde bara ventilera mig. Jag har ett jätte fint och bra liv men ibland blir man bara så besviken på allt..